Forum för Familjer mot Falska Incestminnen
 

     
 
    Förstasidan
    Stoppa
  kvacksalveriet
    Falska-Minnes-
  Syndromet, FMS
    Professionella 
  riktlinjer
    Multipel 
  personlighet
    Expertcitat
    Om minnen
  och trovärdighet
    Forskning om
  långtidsminnet
    Inplanterad
  demonbesatthet
    Debatt i
  läkartidningen
    Wilkomirskis för-
  falskade biografi
    LÄNKAR
 

 

 

 
Neurovetenskapare bekräftar minnesforskning av Loftus m fl

Av Ingemar Hermansson och Åke L Möller

Neurovetenskaparna Ph D. Karim Nader, Glenn E. Schafe och prof. i neuroseience Joseph I. LeDoux vid NYU's Center för Neurologisk Vetenskap har funnit bevis som motsäger rådande psykologiska och neurologiska modeller för minnet. De har funnit att långtidsminnen är förvånansvärt instabila och icke permanenta, vilket bekräftar den forskning som utförts av minnesforskaren prof Elisabeth Loftus vid Univ of Washington, Seattle, baserat på psykologiska metoder.

De nämnda forskarna har funnit att lagring och framtagning av långtidsminnen av traumatiska (fearful) erfarenheter är förvånande instabila. De fann att långtidsminnen blir labila (kemiskt instabila) varje gång de tas fram. l detta instabila tillstånd kan de lätt förändras eller förstöras. Dessutom fann forskarna att långtidsminnen, sedan de en gång tagits fram, inte längre kan lagras på nytt utan att nya proteiner först har syntetiserats.

Man trodde tidigare att ny kunskap omvandlas till fasta, stabila "bitar" av långtids- minnen, genom en engångsprocess av proteingenerering som kallats "konsolidering". Forskarnas nya fynd utmanar den modellen: I likhet med förslag i tidigare litteratur har forskarna funnit att långtidsminnen övergår i ett kemiskt instabilt tillstånd varje gång de framtages. Men forskarna har dessutom funnit att varje gång ett minne tas fram måste det återkonsolideras genom generering av nya proteiner.

Även om fenomenet "återkonsolidering" angetts en längre tid har det inte integrerats väl med den traditionella synen på minnets processer. Den nya forskningen stänger den luckan genom att visa att rekonsolidering sker inom det neurala system som i verkligheten bildar minnena. Detta kunde inte göras förrän minneskretsarna hade karakteriserats. Den nya forskningen om - och i så fall hur - rekonsolidering av traumatiska minnen sker, bygger på tidigare forskning att känslor av fruktan är kopplade till nucleus amygdala i hjärnan, där minnen av fruktan kan lagras.

Följderna av denna forskning är betydande både för experimentell och klinisk vetenskap. För basal forskning bidrar den på ett fundamentalt sätt till att förstå minnesprocesserna i hjärnan. Den visar att mekanismerna som påverkar minnet är mycket mer dynamiska än man trott. Detta kan få stor betydelse för fenomen som FMS, Falska Minnes-syndromet.

Om man till exempel föreställer sig ha varit på platsen för ett brott, och någon frågar om man kan komma ihåg en person i röd jacka (vilken i verkligheten aldrig funnits där) och man söker ta fram minnet av brottsscenen blir minnet instabilt, vilket skapar en möjlighet för att suggerera eller skapa en bild av en person med röd jacka, vilken lagras in med det ursprungliga minnet och undergår rekonsolidering. Nästa gång man tänker på brottsplatsen kan där finnas en person med en röd jacka - vilket för den som påverkats verkar fullkomligt korrekt, trots att det ju objektivt är helt fel.

Detta indikerar ett sätt att klinisk påverka sådant som post-traumatisk stress där styrkan i de traumatiska minnena skadar människans normala funktioner. Om i ett sådant fall det traumatiska minnet kan reaktiveras in i ett instabilt tillstånd, kan man med läkemedel hindra minnet från att rekonsolideras. Detta tar då i princip bort det traumatiska minnet.

Med proteinsyntes-hämmande anisomycin kan man på råttor eliminera minnen, oavsett om det sker inom ett dygn eller 14 dagar efter konsolidering av minnet. Om man inte aktiverade minnet hos råttan förblev minnet intakt även om man gav det anisomycin. Om man väntade att ge anisomycin 6 tim efter minnesaktiveringen förblev minnet intakt. Dvs det är endast i det labila skedet av minnesframtagningen som man kan påverka minnet.

Översatt av MD Ingemar Hermansson och Tekn Lic Åke L Möller

Joe LeDoux' hemsida

Nature

 

     
  

             

Copyright © FFI 2006-12-10           http://www.enigma.se/info/FFI.htm

Webmaster