Forum för Familjer mot Falska Incestminnen
 

     
 
    Förstasidan
    Stoppa
  kvacksalveriet
    Falska-Minnes-
  Syndromet, FMS
    Professionella 
  riktlinjer
    Multipel 
  personlighet
    Expertcitat
    Om minnen
  och trovärdighet
    Forskning om
  långtidsminnet
    Inplanterad
  demonbesatthet
    Debatt i
  läkartidningen
    Wilkomirskis för-
  falskade biografi
    LÄNKAR
 

 

 

 
Dagens verklighet vad gäller så kallad multipel personlighet

Av Åke L Möller

Teknologie licentiat Åke L Möller svarar här på den första av två artiklar om begreppet multipel personlighet av Marta Cullberg Weston, som publicerades i Psykisk Hälsa nr 3/98.

(DID = Dissociative Identity Disorder, Dissociativ identitetsstörning, se Faktarutan)
(MPD = Multiple Personality Disorder, Multipel personlighet, se Faktarutan)

Som icke fackman men som vetenskapligt skolad har jag tagit del av leg psykolog Martha Cullberg Westons artikel i Psykisk Hälsa nr 3, 1998. Ämnet är viktigt och kanske kan jag bidraga till att fördjupa bilden. Mina huvudsakliga synpunkter är att:

  • artikeln inte tar upp styrkan i den kritik av DID som framförs i USA

  • många DID-terapeuter har fällts för felbehandling och även åtalats för försäkringsbedrägeri, med risk för fängelse och deslegitimering och att

  • den bok som inspirerade till det under 70-talet uppblossande MPD-intresset i USA har visats vara en verklighetsförfalskning.

Åtal mot DID-terapeuter är vanliga

DID-frågorna är synnerligen aktuella. Dels pågår flera rättegångar mot kända DID-psykiater som intalat sina patienter att de haft ett stort antal "alters", dels har fakta om "fallet Sybil", som anses ha orsakat uppsvinget inom DID-området, nu börjat komma fram.

En av de ledande DID-promotorerna USA är psykiatern doktor Bennet G Braun i Chicago, som 1984 startade "The International Societv for Study of Dissociation". Han har nu åter ställts inför domstol, åtalad för oetiskt handlande, försäkringsbedrägeri med mera. Åklagaren kräver att han deslegitimeras. Doktor Braun och Rush-sjukhuset åtalades nyligen i en felbehandlingsskandal, gällande det påstådda DID-fallet Patricia Burgus och hennes två barn (som behandlades 1988-96). För att slippa fällas i domstol betalade Braun och Rush-sjukhuset till fru Burgus och hennes familj nära elva miljoner dollar som skadestånd hösten 1997. Detta är ett mycket omskrivet fall eftersom doktor Braun hade använt Patricia Burgus i flera TV-sändningar för att demonstrera DID-fenomenet och hennes olika "alters".

Just nu åtalas också ett flertal andra DID-terapeuter i USA, många har redan fällts men åtskilliga har undgått att dömas genom att betala skadestånd utanför rättssalen på två till fem miljoner dollar till sina patienter. I augusti 1997 dömdes psykiatern Gloria Keraga vid Spring Shadows Glen Hospital i Houston av en federal domstol att betala sin tidigare patient fru Lynn Carl nära sex miljoner dollar för att bland annat ha intalat henne att hon hade 500 olika personligheter, som en följd av sexuella övergrepp barndomen.

Sedan september 1998 pågår i Texas en rättegång mot psykologen Judith Peterson, psykiatrerna Gloria Keraga och Richard Seward, terapeuten Sylvia Davis och en administratör, som alla arbetat vid Spring Shadows Glen Hospital i Houston. Åtalet avser sextio åtalspunkter, bland annat feldiagnostik av DID, hjärntvätt och försäkringsbedrägeri. Maximistraffet för varje punkt är fem års fängelse (utvecklingen kan följas på http://www.FMSFonline.org).

Vetenskapens ståndpunkt innebär hårda motsättningar

Då man beskriver ett splittrat område, med starkt motstridiga fraktioner är det viktigt att man tydligt anger att fältet är splittrat.

Martha Cullberg Weston har den goda rubrik-frågan: "realitet eller fiktion?", men anger inte tydligt i artikeln att frågan i verkligheten motsvaras av en djupgående vetenskaplig och klinisk splittring, att den ena sidan tror på fenomenet DID och att det är mycket frekventare än man någonsin trott, medan den andra sidan säger att DID-expansionen bygger på oklara, subjektiva definitioner av personlighet. Vidare att det är en artefakt som orsakats av terapeuten, genom hypnos, psykofarmaka etc.

Om fältet är splittrat, är det alltid värdefullt om referenser ges till litteratur som belyser båda sidorna. Martha Cullberg Weston refererar till artiklar av Kluft och Ross, som är kända som DID-förespråkare, men anför ingen av motsidans publikationer. Man kunde till exempel referera till professor Paul R McHugh vid Johns Hopkins ( se hans översikt Witches, Multiple Personalities, and other psychiatric artifacts, i Nature Medicine Vol 1, no2, 1995) eller till psykiatern August Piper Jr; som 1997 utgav översiktsboken "Hoax and Reality, The Bizarre World of Multiple Personality Disorder". Doktor Piper hävdar bland annat att diagnosen DID icke är falsifierbar.

Den möter således inte det fundamentala kravet på att kunna visas vara felaktig. Även Dr Martin Ornes krav från 1984 på diagnostiska MPD-kriterier kunde angetts, t.ex. att det "skulle finnas bevis för att förhållandet existerade före kontakt med den kliniker som gör MPD-diagnosen".

Martha Cullberg Weston använder verklighetsutsageform för något som är hypoteser, icke allmänt accepterade. Hon skriver "problemet med multipel personlighet ÄR (mina versaler) intimt förknippat med frågor kring sexuellt utnyttjande av barn, särskilt flickor". Det enda man idag kan skriva är:

"påstås av en del vara". Hon skriver också: "Man räknar med att ...". "Man" syns vara personer av samma åsikt som Martha Cullberg Weston, men det finns många forskare som inte har den åsikten. På dessa och andra sätt är artikeln suggestiv istället för analyserande och klargörande.

Sybil – en allvarlig knäckfråga

Martha Cullberg Weston berör Sybil-fallet, som publicerades 1973 och beskrev en kvinna som påstods ha haft 16 personligheter. Boken skrevs av två kvinnor: den kreativa författaren Flora Schreiber, som står som bokens författare men som påstod sig ha fått sakuppgifterna från sin väninna, New York-psykoterapeuten doktor Cornelia C Wilbur, som från 1954 till ca 1970 behandlade Sybil. Denna hade kommit till New York för att studera konst vid Columbia University. Boken blev en bästsäljare, filmatiserades 1977 och blev en mycket sedd film. Psykiatern Frank D Putnam, som tidigt skrev en lärobok om MPD, skrev i denna: "It was not until the 1970s, that the first reports clear!y connecting MPD to childhood trauma began to appear in single case histories. Among the first and best known, was the case of Sybil, treated by Cornelia Wilbur and dramatized by Schreiber".

Boken kom att få stor betydelse. Före 1973 fanns det endast ca 50 kända fall (1980 ca 200) av MPD i USA, men redan 1990 hade över 20 000 fall diagnosticerats och bedömningar gjorts att det fanns över två miljoner fall USA. Senare har siffror på 10% av USA-befolkningen framförts av DID-proponenter. Från 1980 hade MPD införts DSM III som en ny psykisk sjukdom, främst efter agerande av F D Putnam, Bennet G Braun och Richard P Kluft. I slutet av 1980-talet kunde, enligt Kluft, en del terapeuter diagnostisera mellan 300 och 4.500 "alters". Detta har förvånat många.

Flora Schreiber dog 1988, Cornelia Wilbur dog 1992 och Sybil lär ha dött 1997. En som behandlade Sybil och ännu lever är doktor Herbert Spiegel. Doktor Wilbur hade 1959 lärt sig åldersregression genom hypnos och antas ha använt detta på Sybil. Enligt Flora Schreiber hade Sybil gått i terapi hos Wilbur i 11 år med hela 2 354 behandlingar

Den 24 april 1997 presenterade psykiatern Herbert Spiegel nya uppgifter om Sybil vid en intervju i The New York Review under rubriken: "Sybil – the making of a Disease" Han hade under en fyraårsperiod mött och behandlat Sybil på inrådan av doktor Wilbur och ansåg entydigt att hon inte led av MPD. Hon var däremot synnerligen lätthypnotiserad. Enligt doktor Spiegel hade Sybil sett filmen "Evas tre ansikten" vilken gjort ett mycket starkt intryck på henne och kunde ha gett henne impulser till hur hon kunde uttrycka sin ångest och vrede genom att bli andra personer. Sybil hade berättat för doktor Spiegel att doktor Wilbur ville att hon skulle uppträda som olika personer och frågat om doktor Spiegel också önskade att hon skulle bli någon annan, t ex "Helen".

Doktor Spiegel säger också att han tog klart avstånd från boken om Sybil, den innehöll inte seriösa fakta utan skrevs för att uppfylla förlagets önskemål om en bästsäljare. Från början skulle också Sybil få andel av de båda kvinnornas royalty. Doktor Spiegels uppfattning om MFD/DID är:

"I think this chapter of MPD will go down in history as an enbarrassing phase of American psychiatry. Other countries are not taken in by it, except possib!y some Dutch people, but basically it is a hystencal response to hysteria".

Vid ett möte i American Psychological Association i augusti 1998 presenterade psykologen Robert Rieber några 25 år gamla bandinspelningar från doktor Wilburs behandling av Sybil. Rieber hade bott intill Flora Schreiber och fått banden av henne 1972 för att göra en studie av språket hos psykiskt sjuka. De band han funnit återgav samtal mellan Flora Schreiber och Doktor Wilbur. l sitt föredrag (presenterat i The New York Times 19 aug 1998) sade Rieber att "It is clear from Wilbur’s own words that she was not exploring the truth but rather planting the truth as she wanted it to be". Doktor Wilbur har berättat för Flora Schreiber att hon hade en färdig lista med namn på olika "personligheter", så att Sybil snabbt kunde ge rätt svar.

Om Sybil-boken sade Rieber: "UnquestionabIy, Schreiber and Wilbur wanted to make Sybil a multiple personality, no matter what" och "Once the book became a financial success there was no turning back".

Slutord

Områdena förträngda och återväckta minnen av grava barndomstrauman respektive uppkomsten av fenomenet DID utifrån grava traumata i barndomen berör inte endast patienten och terapeuten. Det berör också, enligt erfarenheten, cirka tio personer nära patienten, som föräldrar, syskon, släkt, vänner. Frågan är alldeles för allvarlig för att få lov att behandlas med hjälp av tro, overifierade hypoteser, ensidiga ställningstaganden och kritiklöst anammande av auktoriteter.

Det vore beklagligt om Sverige skulle dras in i en DID-hysteri nu, när man börjat vakna upp i USA. Sverige har sedan början av 90-talet haft nog med bekymmer genom att okritiska eller oprofessionella terapeuter importerat idéer från den Recovered Memory-hysteri, som utvecklades i USA under 1980-talet och som man nu fått stopp på där. I Sverige borde fackfolk närmare studera vad som verkligen hände i USA, vilka meningslösa lidanden som orsakats där av just bristande professionalism. Allt bör göras för att inte introducera något som alltmer förkastas i USA. Det räcker med Recovered Memory Therapy.

Åke L Möller


Denna artikel publicerades första gången i sfph's skrift "Psykisk hälsa" nr 4, 1998.

Den är ett svar på:

"Multipel personlighet – realitet eller fiktion" av Martha Cullberg Weston, leg psykolog, psykoanalytiker, USA, Stockholm, Psykisk hälsa nr 3, 1998.

Den var första delen av två, den andra är:

"Terapi av multipel personlighet – en komplex historia" av samma författare, i Psykisk hälsa nr 4, 1999.

Hon har också givits möjlighet att publicera genmäle mot ovanstående artikel:

"Multipel personlighet revisited" i Psykisk hälsa nr 1, 1999.


Faktaruta:

Diagnostiska kriterier enligt DSM-VI
American Psychiatric Association, 1995

300.14 Dissociativ identitetsstörning

  1. Två eller fler åtskilda identiteter eller personlighetstillstånd existerar sida vid sida (var och en med sitt eget relativt bestående sätt att uppfatta, tänka kring och relatera till omgivningen och sig själv).
  2. Minst två av dessa identiteter eller persinlighetstillstånd tar vid återkommande tillfällen kontrollen över personens beteende.
  3. Personen är oförmögen att minnas viktig personlig information. Oförmågan att minnas är mer betydande än vad som kan förklaras med vanlig glömska.
  4. Störningen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex blackout eller kaotiskt beteende vid alkoholberusning) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex komplexa partiella epileptiska anfall. Obs: Hos barn skall inte fantasilekar eller fantiserade lekkamrater inkluderas som symtom.

Diagnostiska kriterier enligt DSM-III-R
American Psychiatric Association, 1987

300.14 Multipel personlighet

  1. Inom individen existerar två eller flera tydliga avgränsade personligheter eller personlighetstillstånd (var och en med sitt eget realativt bestående sätt att uppfatta, relatera till och tänka kring andra och sig själv).
  2. Minst två av dessa personligheter eller personlighetstillstånd tar vid upprepade tillfällen full kontroll över individens beteende.

http://www.FMSFonline.org

     
  

             

Copyright © FFI 2006-12-10           http://www.enigma.se/info/FFI.htm

Webmaster